torsdag 11 februari 2010

Schlager!

Ja, nu har schlagercirkusen dragit igång. Så här såg det ut hemma hos oss i lördags - enligt Hanna.


Ok, det är Sverige mot Norge. Melodifestivaltok mot ljummet grand prix-intresse. Det är Hanna mot Lars Arne. Svt mot nrk. Premiären för första svenska delfinalen mot norska finalen. Lördagskycklingen är serverad, vinet väntar i glasen, Selma sover i sovrummet, volymen höjs tills vi skäms.

Dolph flörtar mot kamerorna. Norska programledare i bunad (norsk nationaldräkt - NATIONALDRÄKT).

Örnsköldsvik är pyttelitet, men känns som Madison square garden tack vare proffsigt arrangemang och dödligt dukig prodution. Norges största arena, Spektrum, är större, mycket större (det är ju dock final), men känns inte så spektakulär som den skulle kunna göra i tv.

Nu börjar det. Missar Jennys nummer för att Lars Arne tvunget ska se en fjortis i luvjacka sjunga Yes Man om och om igen. Ok, Jennys låt kanske inte hamnar på amerikanska singellistan, men det är show att se en tjej med fem kilo tung dräkt smyckad med 300 halsband och med en metallarm för att fullborda härligheten. (Lars Arne röstade på Yes Man.) Efter att ha missat hela Silvers låt och höga panikskrik från mig blev vi båda nitiska på att vi ska se ALLA låtar. Alltså inga hela låtar utan alla upphackade. Inget mer krig. Vi zappar som galningar. Norges alla finalbidrag går mig förbi. För det första vet jag inte vem en enda är, och så sitter jag bara och otåligt väntar på att vi ska slå över till Dolph och hans show. Trots ett ihärdigt tryckande på fjärren, så hinner vi bua, skratta, spotta och hylla alla bidrag. För det är just det som är själva poängen med schlagercirkusen. Att tycka. Att tycka så det rinner i munngiporna.

Norge bjuder på skrikande svartrock (ja, de gick tydligen till final), en pretto slickad musikalkille, en ekonomiassistent, som kommit direkt från jobbet, blonderad tuggummipoptjeja, ett boyband och naturligtvis Maria Haukaas Storeng. Och så några till som jag redan glömt. Ja, Yes Man också.

Kan inte påstå att svenska premiärdelfinalen bjuder på bättre tävlanden akkurat. Men man vet ju vilka de är i alla fall. Salem var jag redan kär i, så han behöver bara sätta sig bakom flygeln för att jag ska lyfta telefonen. Musikalanders, Hemskfrispråkarn och Idola med den hiskeliga frisyren hamnar längst ner på listan. Precis över hamnar öststatswannaben (tror ju motvilligt att vi kommer långt med en sån låt i stora finalen). Jessika sjunger bra, men det är tråååkigt att stå blickstilla i en helsides lång svart utstyrsel och sjunga ballad. Sångaren (spelade resten av bandet förutom keyboardisten?) i Pain of Salvation är strålande. Men jag väntade hela tiden på att refrängen skulle dra igång och bandet börja spela. Och så Salem. Funderar starkt på att flytta tillbaka till Stockholm och leka cougar life... Han är helt klart i en liga för sig. Melodin sätter sig på en gång och han har en utstrålning som får en att torka sig på hakan. Just det Jenny Silver. Hörde ju aldrig den låten.

Pausunderhållnigen. Där kämpar Dolph mycket tappert mot norsk schlagersaga. Och man kan gissa att Dolph bankade Norges pausunderhållning till en blöt fläck. Men näh. Ingrid Bjørnov får mig att tappa andan. Även om jag inte är så bevandrad i norsk schlagerhistoria kan jag inte sluta titta. Hon sjunger en berättelse där de flesta norska schlagerhitsen är med. Med skickliga dansare och en otrolig inlevelse från alla på scen, fångas vi och vill inte att det ska ta slut.

Att Ola går direkt till final är ett skämt. Har man en sån frilla har man inte lov. Salem var så självklar att det inte ens var spännande. Hur den norska finalen slutade? Prettoslickfrillan, Didrik Solli-Tangen, vann (ledsen Norge - det blir inte topp tio i år, kanske inte ens topp 20). Yes Man kom femma.

Vem som vann landskampen enligt oss? Låtarna 1-0 till Sverige, hånfaktorn 1-1, produktionen 2-1, pausunderhållningen 2-2, vinnaren/na 3-2, programledarna 4-2. Vinsten till Sverige, men det skulle bara fattas. Svenskarna är väldigt mycket mer upptagna av hela cirkusen.

Nästa lördag är jag glad att vi slipper zappa oss sönder och samman. Vi kan i lugn och ro sitta och håna oss igenom alla svenska bidrag. Längtar.

1 kommentar:

  1. Va bra skrivet, mycket underhållande!
    Hoppas på en till efter ikväll. Nu ska jag börja ladda genom att finkamma nätet på schlager info!

    SvaraRadera