2009 har varit det mest händelserika, chockartade, läskiga, känslomässiga och fantastiska år vi varit med om. För ett år sen syntes knappt lilla kulan på magen, och nu har vi vår Selma som har fått oss att se livet med nya ögon. Hon får oss att sätta in öronpropparna bland, bita oss i tungan då och då, inte reflektera över att man inte bara pillar sin egen näsa nu för tiden, gråta av glädje en tisdagförmiddag och skratta högt varje dag.
I veckan fyllde Selma fem månader och det var en stor dag på många sätt. Då åkte nämligen Selmas vagga ut och ersattes med en stortjejsäng - spjälsängen/sprinkelsengen. Selma trivdes i den på en gång och somnade som en baby.
Och så fick vi besök av en tärna som spred Luciavärme i stugan.
Julstämningen har börjat infinna sig på Oksenøyveien. Det hjälpte mycket med snön ute och alla adventsljus inne. 
Nu har Selma upptäckt att hon har fötter. Och inte nog med det - de är kul att leka med också, och så smakar de ganska gott.
Vi bjuder på en extra dopbild på fröken fröken. Här i en lite mer utvilad version..JPG)
Lilla familjen - trötta med glada när allt var slut.
Selma med mamma och alla sina mostrar; Amalia, Emma och Matilda. Tror Selma började bli lagom trött på all fotografering vid det laget...
Här en nydöpt liten tjej med faster Cecilie och farbror Johan.
Efteråt hade vi ordnat en liten tapasbuffé.
Gudfar är Lars Arnes kompis Trond och Gudmor min syster Matilda.
Efter själva dopet var det obligatorisk fotografering. Här med mor- och farföräldrar..JPG)
Den 22 November döptes Selma i Snarøya kyrka. Det var en jättefin cermoni och prästen, Carl Traaen, var en gammal sjömanspräst; avslappnad med glimten i ögat.
Då var det dags att börja smaka på lite mat och vi började med gröt för någon vecka sen. Här ser ni allra första skeden. Trots att hon ser skeptisk ut så åt hon faktiskt några skedar. Hon har kommit på att om man låter som en bil - brrrrr - så sprutar gröten. Det är jättekul för allt blir så där härligt kletigt.
I måndags när Selma och jag var ute och julshoppade sa hon plötsligt att hon inte ville ligga ner i vagnen längre. Hon skulle sitta. Gissa om hon var högfärdig där hon satt som i en kungatron och gled fram mellan butikerna insupandes allt runtomkring. Ögonen höll på att trilla ut.
Efter den stora juldosen lunchade vi på TGI Fridays. Selma gillar att gå på restaurant; det finns så mycket att titta på. Men mest tittade hon nog på Petra...
På lördagen var vi på julmarknaden på Aker brygga. Otroligt mysigt med julmusik, tomte och så glögg förstås.
Selma fick presenter. Vet inte om det var Mange eller Selma som blev mest upphetsad av paketöppningen egentligen...
Vi har haft besök av Petra och Mange. Det var otroligt mysigt att få lite tid tillsammans (det är vi ju inte bortskämda med nu för tiden...). Selma och Petra fann varandra på en gång. 
Selma fick se resultatet nästa dag för hon hann somna innan huset stod klart. Vårt eget lilla Jesusbarn under stjärnan...
Voila! Lars Arnes motto var "det gäller att pynta med så mycket nonstop som möjligt så att det blir godare att äta upp". Han blev väldigt nöjd med resultatet.
Selma satt på köksbordet och följde noga med.
Förra veckan var det dags för det årliga pepparkakshusbaket (eller bak och bak... montering av de färdiga byggdelarna rättare sagt).
Igår, den 5e December, vände sig Selma själv från magläge till ryggläge för första gången. Tyvärr var det ingen som såg det. Jag hörde bara ett räddskrik och sprang dit. Jag hittade en väldigt förvånad och lätt chockad liten fröken på rygg. Mamma tog då ett kort istället för att ta upp henne förstås....JPG)
På fiket roade sig Selma kungligt med sin napp medan mamma pratade med sin kompis Kirsti. Selma fick ett par jättefina silvriga finskor, som Kirsti hade köpt i Italien! De som har tur får se dem till jul. :)
.JPG)
I veckan gick Selma och jag till det gamla flygtornet här ute på Fornebu. Tornet är numer ett jättemysigt fik/lunchställe. Det hade snöat så pass mycket att det faktiskt hade lagt sig lite på marken. Mysigt. Selma märkte dock inte så mycket av det eftersom hon låg väl instoppad i vagnen.
En dag den här veckan hittade jag Selma i sovrummet. Där hade hon krupit upp i vår säng, myst in sig mellan kuddarna och grabbat en skvaller/sladdertidning. Det hon tyckte var mest anmärkningsvärt var babyboomen bland kändisarna. Hon kände sig "inne", sa hon.
Häromdan var det dags för att prova lite andra smaker än mammas mjölk. Moster Matilda hade förvisso tjuvstartat med att låta henne slicka på en gurkbit, men då var ju inte mamma och pappa med och kunde se reaktionen. Får säga att hon var inte direkt imponerad; rynkade lite på näsan bara och fortsatte sen att leka med det röda presentsnöre som just då var hennes favoritleksak. För att sammanfatta smaktestet - hon blir mer upphetsad av smaken på en nerkräkt napp.... kommer här en liten filmsnutt till på Selma. Hon har nu upptäckt att på andra sidan spegeln finns det en liten filur som man kan snacka med.
.JPG)
